Jag kom till Trollhättan, jag kom verkligen fram, varenda milimeter cyklade jag under mina turnéveckor och dom nästan 300 milen med gitarrhelvetet på ryggen. Jag klarade det och jag är säkert mest chockad av alla. Det gick och det gick så bra. Naturligtvis bröt det ut världens influensa i kroppen såfort jag kom fram och slappnade av. Men man faller ju inte gärna på mållinjen. Så jag genomförde min sista spelning och det var återigen en stor och fin publik som jag blivit så bortskämd med på dom flesta håll under turnén. Och det kändes som en värdig avslutning. Jag tog det sista tramptaget live på scenen, uppträdde och sen ledde jag cykeln till hotellet varifrån den sen skulle skickas till Stockholm där den bor. Och jag gick ut och åt middag med mina producenter och vänner och firade att jag genomfört det hela.
På natten skulle jag sen gå hem till hotellet och det är så jävla ironiskt och komiskt men framför allt så jävla tragiskt. Plötsligt är jag förföljd av någon och jag hör andra ropa till honom: ‘Gör inte det, lämna honom i fred.’ Av nån anledning förstår jag att det gäller mig, antagligen för att det inte finns någon annan där. Min förföljare börjar småspringa och skriker med en extrem vrede och målmedvetenhet att han ska döda mig. Jag tror honom, han springer, jag springer, han springer ikapp mig och sparkar ner mig och när jag ligger på marken skriker han med samma vrede och målmedvetenhet att han ska döda mig och jag tror honom. Han måste ha fått syn på min telefon som jag tappat i fallet för plötsligt får jag en chans att springa därifrån. Vilket jag gör, blodig, halt och jävlig men för livet och då kan man springa med sitt huvud under armen. Jag kom till hotellet, fick lägga om dom värsta såren, sen kom väktare och poliser dit. Så cykelturnéns sista natt fick jag ägna åt förhör och idag, min första lediga dag, ska jag på läkarundersökning och röntgen eftersom jag inte kan gå normalt längre.
Självklart blir INTE det här cykelturnéns sista rapport, under veckan ska jag skriva den stora superdupersammanfattningen med bonusmaterial och extra allt. Och då är den här misshandeln bara en svart liten prick i det färgsprakande havet av upplevelser. Hoppas jag.
Åh vad hemskt, jag blir så chockad. Här sitter jag i lugn o ro och lyssnar på Ghana mot Italien, tänker: bäst att kolla om Emil skrivit något och så läser man det hemska om överfallet. Man blir tårögd av ilska, beklämdhet, fasa - vad finns det för människor i Sverige egentligen, hur kan man vara skapt i huvudet för att göra sånt. Hoppas innerligt att de skador du fick inte ger några bestående men och den som gjorde det borde skjutas med varm kattskit!!!
Kramar
Precis som Stina säger så tänkte man: Hoppas Emil har skrivit något idag. Fan vad, absurt och konstigt det måste kännas. Overkligt och fantastiskt på en och samma gång att ha klarat av cykelturnen och sen kommer någon och vill döda dig. Det är så skrämmande. Det är nästan så att jag blir rädd för mig själv för att vara människa och veta att någon kan göra så mot någon annan. “skulle du sparka ner någon på gatan? känner du någon som skulle sparka ner och döda någon på gatan?” hmm… jävlar vad världen är otrolig och hemsk. Hemskt otrolig eller sjuk. Nåt sånt.
Aja. Emil, allt jag kan säga är ta hand om dig, och hoppas allt detta får ett bra slut.
dom jävlarna ska skjutas! som Säkert! säger. man blir så trött på människor ibland. tur att det finns sånna som oss som inte är som dom.
all kärlek till dig och ditt tillfrisknande.
Så jävla sjukt! Sjukt sjukt sjukt! Och så jävla onödigt, hemskt och fel!
Jag kan inte säga något tillräckligt bra, alls.
Bara att jag hoppas du repar dig snabbt.
Och att du är bäst.
Och att jag är lite lättad över att du fixar att skriva om det.
Jag tänkte också citera Säkert!, men det behövs inte nu. Så jävla dumt att idioternas värsta idiot ska få flera att känna ilska. Bort med den.
KRAM! / Becky
Folket här innan har redan sagt det som behöver sägas, men jag är glad över att du inte blev dödad. Hoppas du inte får erfara några bestående men.
stora kramar
görel.
Jag fryser och ryser när jag läser vad du var med om, ska man inte få våga, vara stark, sticka ut. Sen tänker jag, var förändrar man så att inte såna här saker händer. Vad kan vi göra? Jag tror på många öppna samtal i skolor, att lyssna! på alla! Släpp ut ångesten och den blir mindre. Ja…innan jag går o lägger mig måste jag komma fram till någonting för att kunna somna, jag blir verkligen ledsen. kram emika
Men shit! Du såg ju ut att må skitbra på tåget hem. Tydligen inte då :S
Hoppas allt går bra med benet och psyket.
Tack för trollhättan, det var guld.
Kram
Stina
Hej där. Usch, det låter overkligt hemskt. Hoppas benet och allt blir bättre, verkligen. Fan, jag vet inte vad man ska säga.
Tack för hela cykelturnéen och alla andra turnéer som har varit och som kommer. Du inspirerar verkligen mig väldigt mycket och får mig att tänka efter ännu mer! Vi ses nog i Simrishamn!
Ha det bra. /Kram Tora
Förjävligt!
STOR KRAM!!!
Fyfan, ödets ironi har verkligen morbid humor. Hoppas verkligen att han blir dömd och att du tillfrisknar på bästa sätt (och den här snubben verkar behöva tillfriskna också). Jag såg dig på premiären i stockholm och blir jävligt arg och ledsen över att det ska sluta såhär. Hoppas du kan gå rakt igen, snart!
//Petter
hemsk situation men det låter som du föddes igen eller hur? tack för cykelturné och permanent inspiration! all kärlek till dig! Stor Kram.
Nä fyyyyy….vad hemskt! Visserligen är Trollhättan känt för att vara rätt bråkigt och fyllt av mindre vetande personer med extrema förlegade åsikter… Men detta var många år sedan, så man hoppades ju att det blivit bättre där! Jag är besviken!!!! Och ledsen…
Hoppas du mår bättre, och att de/den person som gjort dig detta åker fast (och får adekvat vård). Ta nu hand om dig och hoppas du kan låta detta bli som en liten prick i sammanhanget. Men det kan bli svårt att glömma…men snälla försök.Hoppas benet mår bättre så att du kan cykla igen såsmåningom. Tur i opturen (om man nu kan uttrycka sig så i detta fall) att det var sista anhalten på turnén….
Tänk nu på allt positivt och bra du varit med om under turnén. Och på allt bra du har gjort!!!!! Le. =) Du är ju guld - och verkar vara en toppenmänniska! Fortsätt med det vettja! Alla jag känner (som har hört/sett dig) gillar det du gör. Hoppas du kan vara på benen å splea snart igen. Men först: en välförtjänt semester i hängmattan! =)
Kram från ett regningt Götet.
Hej Emil! Shit hoppas verkligen att du mår bättre! KRamar o krya på!/ Gaffe
Krya på dig.
Jag såg dig efter en poetry slam i Borås och tyckte du var genial. Tack och ha det bra.
Fy fan vilka idioter. Krya på dig Emil. Kram.
USCH säger jag bara. hoppas att han tilldöms en rejäl dos omdöme och att du mår bra nu. tack för att du har förgyllt vår sommar!
Hej, eMil.
Jag hoppas du mår bättre och att din kropp jobbar hårt för att bli bra.
Jag blir inte ens förbannad när jag läser det som har hänt, jag tycker bara det är så jävla sorgligt att en så fin kille som du ska råka ut för en av dessa rötägg som man läser om i tidningen varenda dag denna sommaren. Fan oxå!!! Du blir liksom utsatt för motsatsen av allt det du själv är och representerar.
Det är helt orimligt!
Jag hoppas att den person som har gjort det här mot dig blir placerat på en cykel, tejpas fast, och sen få cykla tillbaks de 300 mil som du har lagt bakom dig. Non stop! Sen borde du få stå vid målsnöret och strö lite salt på hans skinkor, och sen skicka tillbaks honom till Trollhättan. Han skulle garanterat bli årets babian-arsle!
Krya på dig, min vän, och låt inte dessa idioter stoppa dig i din resa i godhetens namn.
eMil, du är bäst.
Stoooooooooor kram från Lorentzino
Och, eMil, du är nåt. Jag tror definitivt att du är nåt. Inte en nöt, inte en not, men nåt. Nåt stort.
Bara en liten fotnot från en som är. Not!
Hej.
Gud vilket tråkigt avslut på denna underbara sommar! Hoppas att du kryar på dig fort och att du inte får några bestående men..
Jag drömde om dig här om natten. Jag var på någon fastival (det var väldigt lerigt)och var på en av dina spelningar, och när du kom ut på scenen så fick du ett enormt mottagande. Alla i publiken skrek och sprang framemot scenen som tokiga, och jag stod längst fram och fick en bamse kram av dig!
Vi är alla ense om att detta var någo ofantligt onödigt.
Det som chockar är att det händer just dig! Efter en sådan resa du gett dig in på och äntligen genomfört så ska man få läsa att detta hänt dig, och att du inte längre kan gå normalt.
Det blir att man tänker det hela framför sig, hur det gick till och såg ut, det gör en så hemskt ledsen!
Ta hand om dig och skäm bort dig själv med fina stunder och lugna stunder nu! Tänk framåt och försök se framemot nästa gig.
ps.
Petra, vilken fin dröm!
Jag blir arg och ledsen när jag läser vad som hänt, en sådan fin kille som du. Kanske skulle behövas göra en turne’ i temat våld…
Krya på dig!
Lennart
Förlåt, eller jag vet inte vad jag ska säga. Självklart vet jag ju att det inte var mitt fel att du blev nedslagen, men jag skäms så jävla mycket över att det hände i den staden där jag bor. Jag hoppas verkligen att du inte får någon skev bild av Trollhättan som en stad full av våldsamma pundarslen, men du borde ju vara smartare än att tro nåt sånt, eller hur?
Jag måste bara kommentera det “Lill-Geten” skrev några kommentarer upp. Han skrev nämligen att “Visserligen är Trollhättan känt för att vara rätt bråkigt och fyllt av mindre vetande personer med extrema förlegade åsikter…”, och jag ville bara försöka att få honom att inte alls se det som ett ställe som är känt för att vara fullt av “mindre vetande personer med extrema förlegade åsikter”. Så här kommer ett försök: Trollhättan är en fin stad full av vetande personer med mest jättebra och oextrema åsiker, och självklart några (NÅGRA!!!) som är precis raka motsatsen. Jag tror att det är likadant i alla städer i detta blågula land. Och att just Emil skulle råka ut för någon typ som har vakuum i huvudet är en sjuk slump och otur. Så, snälla, tro inte att Trollhättan kryllar av psykstörda biffar, för då mår jag dåligt, och snälla Emil, KOM TILLBAKA HIT så att vi kan visa dig alla underbara, varma och godhjärtade människor som verkligen finns här.
Sorgligt att höra om misshandeln, hoppas att du repar dig snabbt. Grattis ändå till att ha genomfört hela turnén utan en millimeters färd med annat transportmedel än cykeln. Och tack för intervjun där i skogarna mellan Uddevalla och Färgelanda, hör av dig när du har vägarna mot Värmland/Dalsland igen.
Mvh,
Magnus, NWT
Vet inte hur jag ska börja ett inlägg.
Läste ju om din turné och vips led den mot sitt slut och jag blev nyfiken och så läste jag överfallet. En stor kram som tröst. Det ända positiva jag ser är att jag är förvissad om att du inte skickar sparkarna vidare på någon annan utan fortsätter sprida kärlek.
En stor eloge till dig cyckelhjälte!
Hoppas att du tar all positiv respons du får och använder den som en läkande kraft och ser vidare.
Startar det här några tankar i ditt huvud? Tror du att det kommer förändra någon åsikt du har?
Du är helt fantastisk som har genomfört den här cykelturnén. Jag hade inte möjlighet att se dig men har ändå följt din resa och det är verkligen hemskt att du blev så illa behandlad i Trolhättan. Det gläder mig om du kan låta det vara “bara en svart liten prick i det färgsprakande havet av upplevelser” för det är det men det kan komma att kännas värre ibland. Kom då ihåg allt det goda och lycka till i framtiden med allt du gör för du gör det så bra!
Det gör ont någonstans i själen när man läser om sånt här. Att en så fantastisk människa som når ut med sina ord och sin musik till så många människor skall bli påhoppad av ngn ignorant idiot utan någon som helst anledning. Vad är det för fel på människorna? Varifrån kommer allt detta hat? Det finns många frågor utan svar. Jag hoppas dock så innerligt att du förstår hur många hjärtan du berör och hur många vi är som mer än gärna vallfärdar till Trollhättan och hänger idioten uppochner ien flaggstång och kastar ruttna ägg på honom. Skulle kunna tänka mig att baka något som ett slags plåster på såren efter överfallet, men jag vet inte var du är eller vad du gör just nu. Förhoppningsvis vågar jag gå fram och säga ngt till dig i Vitabergsparken på söndag. Helst vill jag ju inte störa. Du får mig att tappa andan.
All kärlek till dig Emil. Fortsätt att rädda vilsna själar med din skånska magi.
Kramar C.
Läkedom till dig!
Tack för den trevliga stunden på pizzerian i Karlstad och dina enormt angelägna och underhållande föreställningar.
Jag tror inte att den där misshandeln var en slump. Tvärtom tror ser jag det mer som ett tecken på hur mycket du behövs och andra som vågar säga sin mening fullt ut, trots all rädsla som ibland blommar ut i fullkomligt vanvett.
Jesus, Gandhi, Martin Luther King, John Lennon… du kan sälla dig till skaran som till och med genom sitt eget kött och blod bidrar till att förvandla den här världen till en plats av mer medkänsla. Varje Kristus korsfästs på sitt vis.
Jag är övertygad om att dessa tankar inte är nya för dig, men det måste vara en märklig upplevelse att så påtagligt få uppleva det i ditt eget liv. Hatbrott mot homosexuella har ju en liknande karaktär, men du tar frivilligt på dig korset det där korset. Det är verkligen en svår balans tycker jag hur mycket martyrskap man ska gå in för, hur mycket offer man kan leva.
Så länge det finns människor som är så uppfyllda med hat, så kommer det behövas såna som är beredda att låta de onda spiralerna få ett slut. När du inte uttrycker hat gentemot den som misshandlat dig och inte av ren frustration sänder vidare det, så ger du egentligen en gåva till den människan som är ett sånt offer inför sitt eget hat. Du gör det största en människa kan göra, genom att du inte ger vansinnet näring.
Hoppas att fler kan ta till sig av det du gör, utan att falla in i enbart beundran för din person. För du är verkligen beundransvärd och förtjänar den uppmärksamheten. Men det finaste i det du gör är ändå att du inte separerar dig från andra utan uppmuntrar folk att dela din resa och din etik i praktiken.
Jag har fått mycket inspiration genom det du gjort. Ända sen jag såg dig på en fritidsgård i Karlstad 2004 tror jag det var. Du påminner om vikten av att det finns substans i det man säger och gör. Att det verkligen gör skillnad. Tack för det.
Jag vill också vara med och bära den drömmen i praktiken, det känns som att livet får ett större djup då… det är väl en slags buddistisk tanke om att ens liv blir precis så stort som vad ens samvete omfattar. När man lider med världen blir man egentligen lycklig, för man är en del av det stora hela.
önskar dig ett snabbt och helt tillfrisknande
/
Conny Söderström
Hej Emil!
Blev verkligen chockad över hur din fantastiska cykelturnée slutade! Vilket dj-la antiklimax!!
Hoppas du mår bättre idag!
Jag följer dig och dina eskapader (på avstånd) och önskar dig allt gott!
Kram Ilona