Sidor
Länkar
RSS Feed
Arkiv
Senaste kommentarer
Skivorna kommer
Skrivet av Emil, 26 juli 2010
För er som beställde skivor och grejer när jag spelade på Fridhem och Vallåsen förra veckan, så kan jag meddela att de kommer om en dryg vecka, eftersom Magnus på adrianrecordings tagit en välförtjänt semester. På min telefonsvarare tyckte jag, helt serioöst, att han sa att han akut hade dragit ut handen. Först en vecka senare förstod jag att det var tanden han sa. Att dra ut en tand är nog så hårt, men att dra ut en hand är fan inte att leka med. Jag insåg vilken skillnad det är mellan hand och tand. Att sträcka ut en hand är en god gärning, att sträcka ut en tand däremot har ingen medmänniska så mycket glädje av. Skaka hand är en gest av försoning, skaka tand är snarare en gest av provokation. Handboll leder till mycket skador, men tandboll ännu fler. The list goes on. Här pratar vi akademisk research för en c-uppsats i social antropologi.
Nu ska jag kasta mig i havet. Handlöst. Men med tänder.
Duetter
Skrivet av Emil, 24 juli 2010
Så fint det var igår på Queertopiafestivalen. Så klart – allt annat hade förstås varit en chock. Så tack alla arrangörer och publik.
Och det kändes perfekt att kunna göra ett par specialare just där. När jag släppte Allt jag gillar upphör som singel förra året gjorde ju Billie the vision and the dancers en helt egen tolkning You’d better watch out cause I like you. Den låg som b-sida på singeln men finns även med på deras senaste skiva. Igår spelade vi till slut på samma festival så vi passade på att gästa varandra, Lars från Billie gästade på Allt jag gillar upphör och jag gästade dem på You’d better watch out. Det blev helt enkelt två duetter av det hela.
Jag kan inte bestämma mig för vad som är bäst, att gästa eller gästas, men båda grejerna är skithärliga – när det är sköna människor man gästar eller gästas av förstås. Vilket det är. Och i synnerhet var igår. Jag har skrivit det tidigare här på sidan; Billie the vision är troligen Europas finaste band. (Det lär finnas ett förbjudet band i Nordkorea som är snäppet astrevligare. Men ingen har träffat dem.)
De få spelningar jag gör i sommar har gjort mig så sugen på att göra en enorm turné nästa år. Vilken tur då att jag ska göra det! Fram tills dess blir det Malmöfestivalen för allt vad tygen håller. Och så förstås No more Lullabies i Vita Bergen. Vi kommer bli cirka 12 artister som kör cirka 12 minuter var och kanske ett och annat frääscht samarbete även där. Vem vet? Konstigare saker har ju hänt. Och betydligt mindre konstiga också. Allt har i stort sett redan hänt, så varför anstränga sig? Å andra sidan varför inte? Och så vidare?
Jag försöker mata en trähäst med en sockerbit – och lyckas.
Är du bög eller?
Skrivet av Emil, 21 juli 2010
Vissa saker lär man sig den hårda vägen, andra saker lär man sig den skithårda vägen. Sakerna man lär sig den fruktansvärda vägen vill man helst inte lära sig, de kommer dessutom aldrig på provet.
Så är det bara!
Apropå saker som bara är: På fredag kör jag äntligen en av sommarens få festivaler. (observera att jag inte kör 23.00 utan 21.00) Jag ville att Queertopia skulle få lite monopol på mig i sommar. En sån fin ny festival behöver lite uppbackning. När jag sa i P3 i våras att det blir min enda festival i sommar fick jag faktiskt den klassiska frågan:
Vadå är du bög eller?
Som bara kan besvaras med en annan fråga: Eller vadå?
Hetta, skadeglädje och överlevnadstips
Skrivet av Emil, 19 juli 2010
Herregud, en hel vecka utan rapport. Men så blir det på sommaren. Härom veckan hade jag deadline på en krönika när det var 34 grader varmt. Jag kunde inte tänka i hettan. Men insåg att inte heller de presumtiva läsarna kunde tänka i hettan, så det jämnar liksom ut sig.
På samma sätt tänker jag att lika gles som jag är i mitt sommarrapporterande, lika glesa är ni i ert sommarrapportläsande. Så även det jämnar ut sig.
Appropå 34 grader så var jag ju gäst på kallbadhusets improvisationsteater den där allra varmaste dagen. Under föreställningen närmade sig ett åskväder från Danmark och himlen blev mer och mer hotfull och elektrisk. Plötsligt tystnade ensemblen och publiken började skratta. Då hade håret rest sig på hela publiken! Jag har ta mig fa-fan aldrig sett något liknande, som dom skulle ha sagt på Dramaten. Även långhåriga människor hade hårstrån som sträckte sig en meter upp mot himlen som antenner. 120 personer med hår som står rakt upp mot ett elektriskt åskväder. Tim Burton hade inte gjort det snyggare. Ibland, inte ofta, men ibland kan livet vara snäppet vassare än en tecknad film!
Appropå tecknad film, det har nu visat sig att skadeglädje inte är den enda sanna glädjen som det brukar heta. Även snickarglädje är tydligen en sann glädje enligt vår enda pålitliga källa, en varm källa:
- Att göra en husfasad full av subtila detaljer är en sann glädje. Den kan givetvis inte mäta sig med när en husfasad plötsligt rasar över en folkmassa, men ändå.
Finns det någon annan sann glädje än skadeglädje och snickarglädje? Nej, inte om man ska tro Bertram Goldstein, expert in sorts.
- Krukmakarglädje är ingen sann glädje. Inte heller tandtrådsglädje, så kallad flossglädje. Konsultglädje möjligen, men det är ju inte ens egna glädje. Påklistrad glädje är möjligen sann, men den är ju å andra sidan påklistrad.
Hur är det då med sorg frågar vi Goldstein?
- Don’t talk to me about sadness, I’m an expert in sorts, he replies tenderly as he gently pours his ice tea into the river as if to bring back to nature what is inevitably changed by man. Whereas the audience pour mr Goldsteins blood and guts into the river as if to imply an infinite series of agents pouring various liquids into rivers.
Appropå vätskor: Glöm inte dricka vatten dessa dagar. Och kaffe. Och läsk och öl och vin och olika juicer. Försök även att få i er saft, mineralvatten och te. Citronvatten, isvatten och gurkvatten samt varm choklad och snaps. Drick spadet i konservburkar, slicka människor på armen och ha hela tiden munnen öppen så att all eventuell vätska som passerar er väg känner sig välkommen. Så klarar ni värmeböljan. Flest människor dör 4.48 på morgonen, så då är det viktigt att ni går upp och dricker enorma mängder av precis vad som helst.
VM i sårbarhet
Skrivet av Emil, 12 juli 2010
Nu är fotbolls-vm äntligen över. Det var underbart så länge det varade. Vilket var länge. Så pass länge att det kanske inte var så underbart i slutändan. Det är svårt när det bara är europeiska gamla kolonialvälden kvar i turneringen. Det är svårt att hitta underdogs att hålla på i matcher mellan Spanien, Holland och Tyskland. De är liksom inte underdogs hur man än vänder och vrider på det. Särskilt inte Holland när VM spelas i Sydafrika.
Däremot är det intressant att man fortfarande 2010 hör folk sucka över Tyskland och referera till nazisttiden och låta det motivera att man istället håller på Italien eller Spanien. Men är det nånstans rasismen och fascismen frodats och frodas är det väl där! Det är få länder som tagit avstånd från sitt förflutna och tvingats rannsaka sig själva så mycket som Tyskland, men det är många fler länder som borde göra det.
Dessutom är den tyska laguppställningen långt mer mångkulturell än de flesta andra europeiska länders, så det känns både uttjatat och långsökt att hata Tyskland på de grunderna. Det finns andra länder att hata mer om man nu måste hata. Vilket är svårt att låta bli när det inte finns några länder att älska!
För så är det ju – ska man gå in på djupet i alla länders olika tvivelaktiga regimer, blir det till slut omöjligt att hålla på något land överhuvudtaget i fotbolls-vm.
Själv håller jag ryggmärgsmässigt alltid på underdogs i alla sammanhang, inte minst fotboll. Och det räcker med små detaljer. Skulle nån i USA se lite ledsen ut och visa lite sårbarhet skulle jag fanimej kunna börja hålla på USA. Men nu ser aldrig någon i USA lite ledsen ut, så jag slipper det problemet. Men när Nordkorea mötte Brasilien började jag hålla på Nordkorea eftersom målvakten hade så konstiga brallor. Och det känns inte helt rätt att hålla på Nordkorea hur konstiga brallor målvakten än har. Och hur ledsen han än är över att han har så konstiga brallor. Men det sitter så djävulskt djupt i en, i alla människor.
Sårbarhet får oss att förlora omdömet ibland. Fast ännu oftare får det oss att vinna omdömet.
Så jag är glad över att vi har den egenskapen.
Och jag är ännu gladare att VM är över, så man kan lägga den egenskapen på annat än ledsna målvakter som man ändå aldrig kommer kunna göra så mycket för att hjälpa.
Ditt liv är här
Skrivet av Emil, 6 juli 2010
På söndag medverkar jag som offer i en improvisationsteaterföreställning ”Ditt liv är här”. Förra veckan var det Kajsa Ernst, nästa vecka Gudrun Schyman och denna veckan är det jag. Det hela sker på kallbadhuset i Malmö, vi sitter och blir intervjuade om våra liv och så spelar en teatergrupp upp våra liv live. Och det är ju inte varje dag man får se livet live. Det hela blir förstås fruktansvärt obehagligt för mig men säkert underhållande för publiken. Som livet självt i stora drag!
Söndag 11/7 Kallbadhuset i Malmö 18.00 – och det hela slutar kvart i åtta så att man utan problem hinner dra och se finalen i fotbolls-VM.