Andra maj

Skrivet av Emil, 2 maj 2010

Grattis på andra maj. Valborg är festligt, första maj är ännu festligare men festligast av allt är ändå andra maj. Just nu är det den underbara sorgliga extremt flyktiga årstiden som inte har något namn. I bästa fall varar den några dagar, ibland bara ett par timmar, i värsta fall precis innan du stiger upp och så har du missat en hel årstid. Är det som att missa en schysst hotellfrukost ungefär? Nej, det är som att missa en hel årstid, en jävligt fin årstid dessutom. Det går inte att jämföra.

Efter ett par decennier på jorden och lika länge i mitt egna huvud kan jag känna att jag vet ungefär vad som rör sig i mitt huvud och jag vet ungefär vad som rör sig i världen utanför mitt huvud. Kombinationen, däremot, känns som en outtömlig källa till chock och förundran. Let it stay that way. Kombinationen mellan att själv finnas till och att resten av världen finns till är oslagbar.

Hade kaffe latte blivit lika populärt när det kom om det hade hetat kaffe laffe? Eller hade folk känt sig lite obekväma till mods och dragit sig för att beställa det? Antagligen. Det hade bara dragit förbi som en ånga en het sommardag. Tänk vilka små detaljer som avgör när uppfinningar blir succé eller fiasko. Det kan hänga på en bokstav.

Men den årstid som pågår nu hade nog varit lika älskad om den så hade hetat Adolf.


2 kommentarer till “Andra maj”

  1. Sanna har skrivit:

    ”Kombinationen mellan att själv finnas till och att resten av världen finns till är oslagbar.”

    Eller som Anais Nin uttryckte det:
    ”Our life is composed greatly from dreams, from the unconscious, and they must be brought into connection with action. They must be woven together.”

    Oavsett om den ”musica humana” (som jag precis fått lära mig att det heter) som vi skapar i samspelet med varandra är harmonisk eller disharmonisk, medveten eller omedveten eller kanske t o m leder till olyckor och död i trafiken när vi där samspelar med varandra (och detta kan ju tyvärr ske även på s.k. shared spaces hur vänliga dessa platser än är), så håller jag med om att detta samspel utan tvekan är en källa till chock och förundran. Och när vi läser om olyckor och död i tidningen tänker vi nog också ofta på den sorg och skuld som de efterlevande tvingas bära på.

    ”Men vem har sagt att livet ska levas skuldfritt för att levas rätt eller ens bra?” (Ett citat ur en av Maria Ernestams böcker.)

    Från känslan av skuld kan mycket gottgörelse komma och så är vi där och skapar musica humana igen, fullständigt förundrade.

  2. Görel har skrivit:

    Ah, försommar. Försommar är det hos mig nu. Blommor över-fucking-allt och violerna (och fiolerna) doftar underbart. Att få existera nu är fantastiskt. Sverige är ändå rätt bra bortsett från de som styr oss. Hurra för bibliotek!

Skriv något!