Kommentarer till Politiska färger

Av: Aron

Aron — Tue, 25 May 2010 18:43:46 +0000

Ett hjärta är alltid Svartrödgrönrosalilaregbågsfärgat, ett hjärta har alltid rätt.

Av: Sanna

Sanna — Fri, 12 Feb 2010 10:45:05 +0000

Syftet med inlägget var kanske inte heller någon politisk konsekvensanalys, utan snarare en beskrivning av en upplevelse som kunde väcka tankar. Uppenbarligen fick det oss att tänka till i alla fall.

Av: EA

EA — Fri, 12 Feb 2010 10:34:34 +0000

Precis. Det är ju därför det är en smula deprimerande att läsa saker i stil med: ”Därför är jag så glad att Maria W var precis så trevlig som man tror och hoppas. Det gjorde mig ännu snäppet grönare i mitt rödsvartgröna hjärta. Och homo-rosa, feminism-lila och queer-regnbågsfärgat också förstås. Precis där ligger jag, rent politiskt. ”

Emils politiska övertygelse stärks alltså av att Maria W är en trevlig person. Inte ett ord om politiken i sig eller vilka konsekvenser den skulle få för svensk ekonomi. Att någon är trevlig, homorosa och feministlila räcker tydligen…

Av: Sanna

Sanna — Fri, 12 Feb 2010 10:23:25 +0000

Jag håller fullständigt med om att det är väsentligt att ta reda på fakta, väga för-och nackdelar mellan olika värderingar, fundera på vilka konsekvenser olika förhållningssätt får och ta ett ansvarsfullt, medvetet, självständigt, väl genomtänkt beslut för var man står i olika frågor. Det är ju det själva demokratin bygger på.

Av: EA

EA — Fri, 12 Feb 2010 10:07:07 +0000

Feminismens natur ligger ju i själva ordet. Den utgår från det kvinnliga könet vilket således inte betonar alla människors lika värde utan snarare att kvinnors ställning ska stärkas. Det är ju där motsättningen mot exempelvis liberalismen och humanismen ligger.

Sverige ligger väl fortfarande efter när det gäller likhet inför lagen. Än så länge kan du bli dömd till fängelse för arbetsvägran för att du föds som man istället för som kvinna. Annars kan jag inte se någonstans där lagen skiljer på män och kvinnor.

Det som irriterar mig en smula är den där politiska korrektheten som inte minst finns inom kulturetablisemanget. Det är lätt att kalla sig för feminist utan att ens inse vad det betyder. Eller ta till sig av, och fasta i klimatalarmismens sagor, även när vetenskapen visat sig bygga på lögner och överdrifter.

Eller att rakt av köpa hbt-rörelsens problemformuleringar utan att tänka själv.

Detta är ganska typiskt för det sk kulturetablisemanget. Jag tycker att Kd har en poäng när de pratar om ”verklighetens folk”. Trist bara att de hycklar om själva betydelsen…

Av: Sanna

Sanna — Fri, 12 Feb 2010 09:37:04 +0000

Visst finns det likheter mellan olika ismer, liksom det finns skillnader. Personligen tycker jag inte att idén om likvärdighet är urvattnad. Jag tycker att det är en mycket vacker tanke. Tänk om vi levde i en värld där det var självklart att alla människor verkligen hade lika rättigheter? I Sverige har vi ändå kommit längre jämfört med många andra länder, men även här finns det mycket kvar att göra. Är det inte värt att kämpa för oavsett vad det är för ism?

Av: EA

EA — Fri, 12 Feb 2010 07:23:09 +0000

Din definition av feminism är faktiskt ganska urvattnad. Vad skiljer i så fall liberalismen från feminismen, enligt din definition?

Av: Sanna

Sanna — Thu, 11 Feb 2010 15:42:22 +0000

Feminismen har hur många olika grenar som helst och jag kan tycka att det är en generalisering att säga att alla feminister tycker lika i de frågor du tar upp. Det som feminister har gemensamt är att de vill ha lika rättigheter för alla människor oavsett kön.

När det gäller HBT-rörelsen håller jag med om att HBT-rörelsen uppmärksammar heteronormen. Och det gör de för att mevetandegöra de kulturella föreställningar som finns beträffande hur män och kvinnor förväntas bete sig och som därmed begränsar valmöjligheterna för människor. Jag har aldrig upplevt att de är emot kärnfamiljen som sådan. Även de anser att människor måste få leva som de vill, inklusive HBT-personer.

Av: EA

EA — Thu, 11 Feb 2010 15:26:16 +0000

Motsättningen ligger i att exempelvis feminismen som politisk rörelse är starkt förknippad med tvångsåtgärder som exempelvis kvotering och porrmotstånd och kan således inte räknas som en ”frihetlig” (dvs låt folk göra vad de vill) -ism.

När det gäller homorosa-stämpeln blir den också svår att försvara eftersom mycket av HBT-rörelsen har kommit att handla om avståndstagandet till det heteronormativa samhället och kärnfamiljen. Det är ju inte heller särskilt frihetligt.

Av: Sanna

Sanna — Thu, 11 Feb 2010 15:02:54 +0000

Jag kan inte se att det finns någon motsättning i att vara det du kallar ”politiskt korrekt” och att låta människor göra vad de vill. För att komma vidare i den diskussionen krävs en tydligare definition av vad du egentligen menar med SVT/SR/feministglasögon.