Sidor
Länkar
RSS Feed
Arkiv
Senaste kommentarer
Rättvisemärkta bloggen
Skrivet av Emil, 25 maj 2010
Idag har jag varit på en fantastisk liten kursdag med Roger Pontare, Jennie Abrahamsson, Doreen Månsson och Promoe och några andra sköningar, tillsammans ska vi bli ambassadörer för Fairtrade eller Rättvisemärkt som det hette förr.
Det finns många skäl till att det var en så bra dag. För det första kan det vara ett välkommet avbräck som ensamarbetande soloartist att ibland sätta sig i en kursstol tillsammans med några trevliga kollegor, för det andra var det förstås en både angelägen och intressant dag på alla vis och för det tredje var personalstyrkan från fairtrade just så fin och bra som man kan tänka sig, minst. Dessutom var det högklassig chokladprovning, gott kaffe och sköna bananer. Och sånt spelar ju alltid roll här i livet.
Även om jag är smärtsamt medveten om att konsumtion och konsumentval förstås inte är den allenarådande vägen till en bättre värld, så känns fairtrade bra på så många sätt. Det inbegriper så mycket av allt som känns viktigt – mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling och i förlängningen också djurrätt, antirasism, antihomofobi och hela skiten egentligen. Vad menar jag med hela skiten? Som alltid menar jag precis vad jag säger, det vill säga hela skiten i det här fallet.
Självklart är närodlat, närproducerat och second hand i regel det allra bästa, men i den mån vi nu ändå väljer att köpa olika grejer från olika håll i världen, så är fairtrade en skitbra märkning. Och när det gäller livsnödvändigheter som kaffe och bananer så finns det inte så mycket närodlat – och ännu mindre bra second hand!
Det känns också bra att rättvisemärkningen inte isolerar något fenomen som inte går att isolera – som så ofta kan bli fallet när det gäller till exempel miljöfrågor som jag alltid har känt i grunden egentligen handlar minst lika mycket om sociala frågor och mänskliga rättigheter.
Ja, det var som sagt en inspirerande dag på alla vis som jag kommer att skriva mer om och jag kommer hursomhelst att få många skäl att återkomma till fairtrade här såsmåningom. (Och hela skiten med för den delen!)
Tack för alla fina kommentarer. Många har reagerat glatt på det nya inslaget igår med bild här på sidan, det var tänkt som ett skämt bara för gårdagens specialare, men som den demokratajäkel jag är tar jag självklart in vad ni säger. Jag hade ju en omröstning här i julas där alla slog fast att jag skulle börja köra med bilder. Tim efterlyser även bilder från när jag var femton. Vi får se vad jag hittar när jag kommer hem. Vem vet. Här fortsätter min hårt sponsrade konsumentupplysning live från Stureplan:
T-shirten med fisken med hög hatt som åker rullstol (rullstolen syns tyvärr inte på bilden) kommer från Ungern och går knappast att få tag i. Kaffekoppen kommer från Hornstull, Sweden. Kavajen vetefan. Byxorna är från Ungern. Blicken är riktad mot Ungern. Mustaschen fattar jag inte var den kommer ifrån för jag rakade mig igår och jag har inte alls särskilt hetsig skäggväxt. Från Ungern? Antagligen.
Imorgon blir det hudspecial. Märkeshud. Vill du ha en hud som ger dig den kärlek du aldrig fick i mellanstadiet? En hud som omger dig som en varm kram? En hud som släcker den där törsten du aldrig riktigt kommer åt?
10 kommentarer till “Rättvisemärkta bloggen”
Skriv något!
2010-05-25, kl. 16:31
Heja Emil! Du upphör aldrig att förvåna. Alltid lika rätt ute. Och rätt inne!
2010-05-25, kl. 22:29
Hallå! Mkt fin dagens outfit! Vadan alla dessa ungern kläder? Har ungern så fina kläder? Kan du ungerska?
2010-05-26, kl. 13:31
Välkommen i ambassadörsgänget, vi kanske ses därute (härute? Inne? innanför?) någon gång!
2010-05-26, kl. 15:24
Är själv ambassadör och kan ibland känna ett visst förakt mot rättvisemärkt i miljökretsar. Vad det beror på vet jag inte, kanske att det inte är tillräkligt radikalt? Kanske att de som är engagerade ofta är både medelålders och medelklass? Hursomhelst känner jag att jag blivit påverkad av föraktet. Just därför blir jag så glad av att läsa detta, att höra att någon som jag verkligen ser upp till också är engagerad får mig att vilja kämpa vidare åtminstone lite till…
2010-05-30, kl. 13:00
Det är bara medelklassbarn från sverige som föraktar medelklass och medelålders.
2010-05-30, kl. 13:20
Lovad vare vreden
den bleka tysta vreden
som skälver likt en för hårt spänd båge
och den eldfängda vreden
som ropar med skallande röst
och den mörka avgrundsdjupa vreden
som ekar i åskans varnande klocka
Lovad vare vreden
som med sin lie av ljus
väcker den liknöjde
och med sin eld
förmörkar falskspelarens leende -
vreden som avslöjar
den skrytsamt givande
som den girigt tagande
Förbannad vare vreden
som talar med hatets tunga
endast för att utbreda mera hat
Fly denna falska vrede
som du flyr en giftig orm
Men fly ej vreden
som av vrede berusad
snubblar över sina ord
låna den
tålamodets runda öra
Och din egen innestängda vrede
som vrider sig som en korkskruv
i ditt hjärta
eller snurrar som ett innestängt bi i din hand:
släpp den fri
dela med dig
av vredens frukter
Lovad vare vreden
som med sitt gnistrande tal
skärper och stegrar
kommer ondskan att fly
såsom skuggan flyr ljuset
Lovad vare vreden
som kämpar för
mera liv åt livet
mera kärlek åt kärleken
mera rättvisa åt det rätta
/Maria Wine
2010-06-01, kl. 8:21
Fina Emil! Bra att du gått och blivit ambassadör. Jag känner många såna, och alla är fantastiska människor, så då passar det ju bra för dig.
Eftersom Queertopiafestivalen är lite sega med att lägga upp schemat för festivalen på sin hemsida, undrar jag i all ödmjukhet: vilken dag ska du spela där? Jag vill komma och lyssna på dig!
Tack för att du förgyller mitt liv! (”Så får du mig ändå” peppade mig att köra raka rör med en person härom dagen, som jag behövt köra raka rör med länge men inte vågat. Det var så skönt! Vad ska jag med värdighet, när jag kan ha det bra? Så bra skrivet! Jag förlorade värdigheten och stoltheten för en stund, men efteråt mådde jag så himla mycket bättre. Tack för inspirationen!)
2010-06-01, kl. 13:25
Maria: Till att börja med tack! Och som svar på frågan; jag tror jag kommer att spela fredagen sent på kvällen – 22 eller 23 eller nåt sånt… vi ses!
2010-06-01, kl. 13:26
Sara: Nej, jag kan inte Ungerska, vad jag vet, men jag var i Ungern tidigare i våras och älskade det. Därav mitt tjat om det..
2010-06-01, kl. 13:28
Tack Anna, det känns skitbra att veta, att det gav dig lite extra kraft!